Idag hade jag samtalet som jag bävat inför. Det visade sig att jag bävat helt i onödan. Det var inga hårda ord utan ett konkret och faktiskt ganska avslappnat samtal.
Koncernchefen hade uppmärksammat samma problematik som fick mig att vilja söka mig vidare och redan innan jag berättade att jag fått ett annat erbjudande hade han börjat fundera på hur han skulle lösa det.
Det som förvånat mig idag är att jag har inte förstått hur viktig jag är för företaget. Även om det börjat gå upp för mig sedan jag berättade att jag tänkte sluta så har jag ändå inte förstått. Vår koncernchef har gjort en sårbarhetsanalys nyligen där han satt en rating på de anställda. Jag var en av bara 3 anställda inom mitt område som fick fem stjärnor (toppbetyg). Då är vi ändå ca 100 personer där (chefer och anställda gör ingen skillnad).
Givetvis hade de förberett ett väldigt tilltalande erbjudande. Totalt ökar mina förmåner/bonus med ett värde som motsvarar en löneförhöjning på ca 21%. Jag skulle få leda en avdelning som omedelbart rekryterar 4-8 personer (efter behov) och jag kommer få de befogenheter som jag känner att jag har saknat tidigare. Avdelningens roll är extremt central så det skulle vara spännande! Utöver detta slipper jag i princip allt resande.
Det som gör detta extra intressant är just det faktum att vår koncernchef identifierat problemet och börjat tänka ut den här lösningen redan innan jag sagt att jag ska byta jobb. Det innebär att det inte är något fjäsk som är framtaget för att lura mig kvar vilket borgar för att det kan bli riktigt bra.
Så, just nu vänder och vrider jag på saker och funderar på dem ur alla möjliga vinklar.
Det handlar inte bara om löner och förmåner, det är också svårt att släppa ett gammalt jobb när man får ett nytt inom samma företag.
Jag har lite att fundera på helt enkelt. Jag återkommer!
TTFN
Markus
torsdag 22 maj 2008
Ny giv från nuvarande arbetsgivaren
Blogged with the Flock Browser
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar