söndag 4 januari 2009

Sa du 5.75% inlåningsränta?

När man hör sådana siffror ska man bli fundersam.

Hur kommer det sig att en bank kan erbjuda 5.75% ränta (t.ex Nordax Finans) och en annan bara erbjuder 1.75% (t.ex. SEB)?

Min gissning är att svaret är enkelt:
Uppstickare som t.ex. Nordax Finans har svårare att få tag på likvida medel än SEB.

Härefter kallar jag banken med hög ränta för "uppstickaren" och banken med lån inlåningsränta för "storbanken" för att det inte ska missuppfattas att detta gäller bara Nordax Finans och SEB


Storbanken har högre kreditrating vilket innebär att de har lättare att låna på interbankmarknaden. Den räntesats som Storbanken lånar pengar till är antagligen ganska nära korta STIBOR T/N(fn 2.075%). Eftersom STIBOR rör sig lite upp och ner har Storbanken lagt sig något under på inlåningsräntan för att inte behöva ändra hela tiden.
Uppstickaren däremot har inte samma kreditvärdighet som Storbanken har. Om de skulle låna på interbankmarknaden skulle de antagligen behöva betala mer än 6% i ränta, alltså blir det billigare för dem att låna av allmänheten.

Jag utgår ifrån att mina antaganden ovan är korrekta (kommentera gärna om jag har fel) och gör analysen av det hela utifrån det.

Swetrot skriver på pratompengar.se att

Varenda bank borde bli alldeles salig av lycka och kunna låna ut många miljoner för den räntan istället för till bolånekunder som får en ränta på 4% eller så. Men bankerna lånar inte ut till dem, och därmed bör du också fundera på varför du skall låna ut dina pengar till dem.
Givetvis har Swetrot en poäng här, däremot faller den lite på att han jämför han äpplen och päron:
När en bank lånar ut pengar till en annan finns inget som heter statlig insättnigsgaranti.
Om Uppstickaren skulle gå under och Storbanken har lånat ut 500.000kr till dem så är Storbanken 500.000kr fattigare. Det samma gäller inte om du eller jag skulle låna ut 500.000kr till Uppstickaren, våra pengar är garanterade av Svenska staten. Du eller jag skulle fortfarande äga 500.000kr.
Därmed inte sagt att det inte finns risker, vad jag säger är bara att riskerna inte är de samma.

Detta kan du råka ut för:
  • Uppstickaren kan ställa in sina ränteutbetalnigar utan att gå i konkurs. Det lämmnar dig utan den ränta som du har rätt till.
  • Uppstickaren kan också ställa in sina utbetalningar så att du inte kan ta ut dina pengar trots att uppstickaren inte betalar någon ränta på dem.
  • Om uppstickaren går i konkurs har du rätt att få ut dina pengar (upp till 500.000kr), men det är en hel del pappersarbete som ska avklaras innan staten börjar betala ut pengar. Under den tiden detta tar kommer du inte att få någon ränta alls på dina pengar.
Troligt är att om punkt 1 eller 2 inträffar så är inte 3 långt borta.
Alla tre punkerna ovan gäller givetvis för samtliga banker, även Storbanken. Men, det är inte lika troligt att Storbanken kommer gå omkull.

Innan jag börjar skyffla över mycket pengar till någon av uppstickarna skulle jag vilja se årsbokslutet för 2008. Hur gick det egentligen för dem?
T.ex. Nordax Finans har den goda smaken att presentera bokslut här på sin hemsida.

Kommentera friskt, jag antar att det är fler än jag som har tankar kring detta ;-)

TTFN
Markus

16 kommentarer:

Anonym sa...

Bra inlägg! Intressant att se att Nordax verkar gå med vinst, det låter ju lovande. Jag funderar allvarligt på att sätta in en slant där. Dock skall det nog inte vara pengar man behöver på kort sikt, för vid en eventuell konkurs kan det ju ta några månader innan man har sina pengar.

Bryggarn' sa...

Anders: Tack så mycket! Ja, Nordax visar vinst, det som oroar mig dock är posten "Övriga rörelseintäkter" som står för 90% av rörelseintäkterna. Kanske värt att specificera? Samma gäller "Övriga tillgångar" som står för 72.5% av alla tillgångar...

SparaKlokt sa...

Hej Markus,

Visst kan det vara en risk att sätta in pengar i dessa banker, men hur ofta har såna här uppstickare gått i konkurs. Den risk man tar är egentligen den tid det kan ta för staten att genomföra insättningsgarantin. Jag kommer i alla fall låna pengar på lägenheten och sätta in pengar i dessa sparräntor.

Bryggarn' sa...

SparaKlokt: Jag tror inte att det är en speciellt stor risk jag heller :) Däremot tycker jag att det är viktigt att man tar beslutet väl medveten om riskerna, precis som med alla investeringar.

Anonym sa...

Jag uppfattar det som att du vill veta hur stor risken är.
Ett sätt att beräkna det är att ta det fallet då en svensk bank gick i konkurs och insättargarantin trädde in för några år sedan.
Min fråga till dig är: hur lång tid tog det för kunderna att få ut sina pengar och, om du räknar om det till motsvarande ränta, hur stor är skillnaden mellan de olika alternativen, dvs hur stor är din beräknade risk? (belöning)
All data för att göra denna beräkning finns på nätet

Anonym sa...

Anonym: Syftar du på Custodia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Custodia_Credit)? Där tog den uppenbarligen ca ett år innan pengarna betalades tillbaka av insättningsgarantin.

Bryggarn' sa...

Anonym: Egentligen känner jag inte att behöver räkna fram risken, jag vill bara vara medveten om den :)

Anonym sa...

Hej!

Ville bara vödra min åsikt om att av alla de bloggar som det pratas om ekonomi, så tycker jag absolut att din är den mest seriösa och ger mest och bäst inlägg! fortsätt gärna så!

Bryggarn' sa...

Tack så jättemycket Jonas! Det gör mig verkligen superglad att få så positiv feedback!

Anonym sa...

Insättningsgarantin har ändrats sedan Custodia-fallet. Riskerna med att placera sina pengar för oss privatsparare är för överdriven på detta forum. Verkar inte som att folk vet vad de pratar om.

Bryggarn' sa...

Anonym: Det är väl lite talande för hela krisen? För 2 år sedan hade nog inte någon ägnat en tanke åt riskerna med en bankplacering, eller hur? ;-)

Anonym sa...

Håller med dig om att folk är mer nojiga nu men det jag vänder mig mot är snarare att fel människor yttrar sig om saker de inte förstår sig på. Att nämna Custodia-fallet i samband med inlåning hos Nordax eller Bluestep visar på stor okunskap.

admin sa...

Något jag tänkt på är kapitaltäckningsgraden i en storbank i relation till ett kreditmarknadsbolag som Nordax som jag förtstår det bara sysslar med in- och utlåning. I och med den större risk som en storbank har som en följd av den avsevärt större aktiviteten på de finansiella marknaderna borde kraven på deras kapitaltäckning vara större? Det kapitalet måste till stor del placeras i säkra statspapper med låg avkastning => bidragande orsak till lägre inlåningsränta för "oss"?

Bryggarn' sa...

Ung Kvinna: Jag vet inte om det förhåller sig som du säger, men min spontana tro är att kraven på kapitaltäckningsgrad är lika oavsett vilken annan verksamhet du har i företaget, det är just att du har inlåning som sätter kraven. Det skulle göra att det inte är skillnad mellan storbank eller uppstickare.
Men, nu gissar jag som sagt. Det kan vara som du beskriver också.
Någon som har koll på reglementet?

Anonym sa...

Läste ett inlägg i SVD se länken
http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_79857.e24

"Fler sparbolag på fallrepet" är rubriken

Anonym sa...

jo, men artikeln verkar vara lite gammal...